Klara Nilsson

Vardagen flyter på, bra dagar varvas med dåliga dagar. Att jobba på dagis med små barn som visar uppskattning gör mig varm och ger mig annat att tänka på och att jobba som konståkningstränare ger mig lyckorus. Fint. Men vissa dagar infinner sig ångesten redan när jag vaknar och dessa dagar har jag inte ens ork att koka kaffe utan ligger mest under en filt, låter tiden gå och undrar hur jag någonsin ska orka något annat än ingenting.

 

Jag kan äta igen och räknar inte längre kalorierna i varenda liten gurkbit, och det är så himla obeskrivligt skönt. Anorexin börjar äntligen bli svagare, och nu är det den som tynar bort och inte jag. Men samtidigt är jag rädd för att falla tillbaka. Hur konstigt det än låter saknar jag att vara sjuk så mycket att det gör ont ibland, matångesten som varit borta ett tag nu har återigen börjat smyga sig på ibland då och då och jag känner igen de tidiga små små små varningssignalerna. Men jag tänker inte låta mig själv falla igen. Jag har äntligen påbörjat samtalsterapi, ska göra allt jag kan för att bli av med demonerna en gång för alla och hoppas att jag ska kunna lära mig att må bra igen. För det är så mycet jag vill göra och jag vill alltid må så bra som jag gör de bra dagarna. Livet väntar liksom inte.

 

I måndags var jag hos Issa en sväng och vi gjorde mest ingenting vilket var väldigt skönt. Resterande dagar har jag jobbat på ett dagis här i Vattholma. Jättekul, det gör en så himla glad när en lite tjej tittar upp på en med stora ögon och säger "du är en jättebra fröken" eller när en liten kille skriker Klara! och slänger sig runt ens ben. Men det är rätt uttröttande och jag har knappt orkat vara vaken när jag kommit hem. Föreläsningen i onsdags var rätt komplicerad och konståkningsjobbet i torsdags, och igår, var mest bara underbart roligt. Få saker gör mig så lycklig som att vara konståkningstränare. Nu ska jag snart övningsköra och köpa godis.

Fick en fråga om vad jag pluggar för någonting, jag läser en kurs som heter Hjärnan - funktioner mysterier och sjukdomar I. Och den har hittills, efter en gång alltså, varit jätterolig! och om två veckor ska vi få se en riktigt hjärn-dissektion, hihi.

Livet flyter liksom på. Vissa dagar vill jag inte finnas och andra dagar känner jag mig nästan lycklig trots att jag ibland tror att jag glömt bort hur man gör. I måndags jobbade jag och det var kul, i onsdags träffade jag finaste Malin och hade min första föreläsning på kvällen (åh jättekul! så nöjd över kursvalet!). Igår hade vi torsdagsbus på stockholms nation i vanlig ordning och idag ska jag träffa Amanda för att planera lite inför kommande konståkningsjobb. Så ja, livet i sig är rätt bra med kurs och jobb och nationsliv, men de svarta dagarna är fortfarande alldeles för många och jag önskar bara att jag någon gång kunde få känna mig lika glad som jag egentligen borde vara istället för att ständigt ha en ångestklump i magen.

En eftermiddag var jag och mamma ute och red islandshäst. Det var lite läskigt men himla kul och mysigt. Och så har jag myst och läst böcker av favoritförfattaren.

 

Vi hade myskväll några stycken på vår altan. Pizza, prat, skratt och alldeles för salta popcorn in på småtimmarna.

 

Jag har plockat maaaassor av kantareller och en kväll drack jag sangria med några av världens bästa tjejer i stadsparken.

 

En dag åt jag världsgod sallad och hade disneyfilmkväll med godis och kaffe hos Isse.

 

Jag åt lunch på stan med mamma och köpte sedan nya jeans. Lite (läs: väldigt) jobbigt, men välbehövligt, med tanke på att jag inte kan ha mina gamla byxor i storlek 34 längre.. Fick finaste kanintröjan som plåster på såren. 

 

En dag gick jag och fina Lovisa och kollade in nästan alla nationer. Sen var vi hungriga och fick gratis sockervadd. På kvällen tjuvlyssnade vi några stycken på svenska björnstammen och de var bäst som alltid.

 

Efter ett tandläkarbesök förmiddagsfikade jag med lillebror och pappa och åt sedan lunch med finaste Amanda.

 

På fredagen var det lite födelsedagsfirande för Issa, på söndagen var jag på konståkningstränar kick-off och åt nybakade kakor på kvällen, och på måndagen skrev jag in mig på Stockholms nation. Sedan var jag mentalt avstängd, ville inte finnas och mest sov i tre dagar. På torsdagen åt vi megagod födelsedagsmidda på Alexanders och dansade sedan på Stockholms.

 

I fredags var jag på recceinvigning/minimässa/välkommen till uppsala universitets-grej i universitetshuset (pepp på att plugga!! hihi) och på kvällen hade jag och lillebror myskväll. Idag har jag mest fikat hela dagen. Imorgon ska jag vikariejobba på ett dagis här i vattholma och det ska bli himla roligt!

 

De var de tre senaste veckorna det. Mihi.